En blogg om böcker

Recensioner,Romaner

Butcher’s Crossing

27 mar , 2017, 10.00 zacfors

 

Butcher’s Crossing
John Williams
Natur & Kultur

Den har kallats den bästa western som någonsin har skrivits. Den är skriven av John Williams, författaren vars romaner återupptäcktes för några år sedan då hans Stoner från 1965 plötsligt låg på årsbästalistor jorden runt. Butcher’s Crossing är Williams andra roman och gavs ut 1960. Den utspelar sig på 1870-talet och tar sin början i Kansas.

Den unge Will Andrews har lämnat sina studier på Harvard för att försöka hitta något annat, kanske sig själv, och rider på klassiskt västernmanér in i den sömniga lilla hålan Butcher’s Crossing. En håla som snart hoppas växa till sig då det ryktas att järnvägen kanske ska gå förbi där en dag. Men tillsvidare är det en håla. Barberaren håller till i ett tält, diversehandel i ett skjul och så finns det så klart ett hotell och en saloon också.

I Will Andrews längtan efter vidderna finner han, via en vän till familjen, jägaren Miller. En väderbiten figur som känner naturen bättre än någon annan och som letar efter någon att finansiera en stor buffeljakt. Tillsammans med Miller, hans kompanjon Charley Hoge och flåaren Schneider beger sig Andrews ut på jakt i Colorados berg.

Att få följa med upp i bergen på jakt efter buffel är en märkvärdig upplevelse. Det finns inget flärdfullt eller romantiskt i Williams version av den vilda västern. Han reducerar händelser, personer och platser till den grad att det bara finns detaljer kvar. Allt tar tid, ingen brådska finns och tidlöshet uppstår. Som läsare är det närmast ett meditativt åtagande, inget händer, allt händer. Det är väldigt skickligt.

I mångt och mycket är Butcher’s Crossing en naturskildring. Ett långsamt uppvisande av naturens olika skiften och dess enorma krafter. Men det är också en kunskapssroman. I Williams absoluta fokus på detaljer blir berättandet om jakt och slakt närmast att likna med en instruktionsbok. Som läsare blir jag smärtsamt medveten om min egna begränsade kunskap. Att jag aldrig någonsin, likt en Miller, skulle kunna överleva i naturen. Men Williams skriver mig aldrig på nästan utan aktiverar i stället mina sinnen och väcker min lust till ny kunskap. Som vegetarian blir jag till och med sugen på att ge mig ut på jakt och det mina vänner, har aldrig tidigare hänt.

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *