En blogg om böcker

Recensioner,Romaner

Springa

28 Nov , 2016, 18.38 zacfors

 

Springa
Jean Echenoz
Rámus


Det Tjeckiska lokomotivet. Inget dåligt smeknamn att leva upp till och inte speciellt lätt att erövra. Men Emil Zátopek gjorde det. Från arbete på en skofabrik till tre OS guld och nationalhjälte. Allt i en tid då Europa var i stark förändring och där tjeckiska medborgare förväntades sätta landet och ideologin före allt annat.

På sätt och vis har Jean Echenoz skrivet en uppgång- och fallberättelse, både om en enastående atlet och om ett samhällsbygge. Men framför allt är det en sportbiografi. Skriven på ett sätt flera borde skriva dem på. Rapp i tonen, fokuserad och med samhället som fond till det idrottsliga.

Jean Echenoz är historiens berättare, en ciceron med historien på sin sida. Det är lite som att titta på rörliga arkivbilder och samtidigt lyssna till en mjuk röst som berättar om det vi ser. Här och där bryter Echenoz in med lakonisk kommentar om det politiska läget och om Zátopeks person. Dessa högst personliga inlägg blir bryggan som bygger ihop de idrottsliga prestationerna med samhället. Ett samhälle historien senare skulle komma att döma hårt.

Springa är en, i biografisammanhang, liten bok. På knappt 140 små sidor lyckas Echenoz ändå göra det många biografier aldrig ens kommer i närheten av, nämligen att berätta en större historia utan att tappa bort huvudpersonen. För trots att Echenoz har skrivit en svidande uppgörelse med kommunismen så råder det aldrig någon tvekan om att det först och främst är en bok om idrottaren Emil Zátopek. Men inblickarna i det kommunistiska Tjeckoslovakien är ändå bärare av berättelsen, de fördjupar och gör Zátopek både större och mer intressant.

Att läsa Springa är att läsa ett rafflande sportreferat och samtidigt få en europeisk historielektion. De låter kanske torrt men är underhållande, om än rätt mörkt. Det är också imponerande av en författare att kunna koka ner, både ett människoöde och ett samhälles historia, till något lättläst, spännande och upplysande. Och kanske är det precis vad som krävs för att vi inte ska glömma vad totalitära ideologier kan leda till?

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *