Litterarum

Uttrycket ”med näsan i en bok” kom till när ammande mammor enhänt försökte byta sida i boken och fick ta näsan till hjälp.

Så här twittrade jag skämtsamt häromdagen, men skämt åsido: hur gör man? Jag har äntligen börjat hitta tillbaka till läsandet så smått, jag har nog saknat det. Fiktionen! Men tiden blir rätt knapp med en chef i miniatyrmodell i hushållet, så jag tänkte försöka utnyttja en del av amningstiden till läsning (obs obs, ser till att prata och umgås med mitt barn också såklart, ifall ni trodde någonting annat!). Jag har en vän med en faiblesse för tegelstensromaner som hon hann läsa även medan hon ammade – tvillingar! Förstår inte hur det ens är fysiskt möjligt… Själv har jag insett att en lätt läsplatta som går att hålla (och byta sida!) i ett enhandsgrepp är lösningen, att läsa på telefonen kunde vara en annan men det tycker jag inte annars är så behagligt.

Nej, läsplatteläsning får det blir framöver, ska bara försöka hålla mig från att klicka hem en massa nya böcker till plattan, jag har nog så att det räcker för ett tag, bokhamster som jag är. Jag har nyligen börjat på Megan Abbotts splitternya roman You Will Know Me som handlar om en tonårig elitgymnast och hennes föräldrar, och den verkar på sedvanligt abbottskt sätt alldeles fantastisk. Få författare beskriver komplexiteten i vuxenblivande som Abbott. Se det som ett hett tips!