En blogg om böcker

Reportageböcker

Recension: A False Report

28 Feb , 2018, 08.00 Julia

 

(Bild: Galbraith och Hendershot, från Propublica)

Trigger Warning: texten nedan handlar om våldtäkt.

År 2008 sa en 18-årig kvinna att hon blivit våldtagen av en främling i sitt eget hem. Senare tog hon tillbaka sin anmälan. Tre år senare kom sanningen fram.

Detta är en verklig historia. Boken ”A False Report: A True Story About Rape in America” av journalisterna T. Christian Miller och Ken Armstrong bygger på deras Pulitzerpris-vinnande artikel från 2015. Artikeln är förklarande journalistik när den är som bäst: djupgående, tydlig, välskriven. Vill man ha ännu mer info och ännu mer bakgrund är boken att rekommendera, men annars duger det utmärkt med artikeln.

Och läsvärd är denna helt otroliga, skrämmande och frustrerande historia.

Marie är bara en av de unga kvinnor som råkade ut för liknande sexuella övergrepp i USA under samma treårsperiod. Kvinnorna var av olika bakgrund, olika etnicitet och levde helt olika liv, men deras förövare hade flera gemensamma punkter. Han band fast dem. Han beodrade dem att duscha efteråt. Hans ansikte var täckt av en mask. Och han lämnade så gott som inga spår efter sig.

Bokens klara huvudpersoner är detektiverna Edna Hendershot och Stacy Galbraith, två av de få kvinnorna i USA:s polisstyrka. De jobbar i olika städer och känner inte varandra, men när vardera undersöker fall av våldtäkt som är snarlika korsas deras vägar. De upptäcker en stark gemenskap som förmedlas i boken med värme.

Det var svårt att lyssna på boken på grund av det omskakande temat, men minst lika svårt att lägga den ifrån sig. Författarna klarar av konststycket att inte göra sensationalism av ämnet och samtidigt ändå hålla läsaren/lyssnaren fascinerad. När de i vissa kapitel (som handlar om själva gärningsmannen) är något flyktiga med hans identitet så tummar de lite på denna gräns och det blir lite kriminalroman-aktigt. Men i övrigt behandlar de de utsatta med den respekt som de förtjänar. Båda författarna är män, något de påpekar i slutordet. Trots detta har de kunnat närma sig ett svårt ämne på ett finkänsligt sätt och de berättar själva hur de gick tillväga för att klara av detta.

Utöver historien om själva övergreppen tar författarna upp diskursen kring ”falska anmälningar” och tvivlet på kvinnor som anmäler  (eller inte anmäler), eller hur de agerar efter en attack. Varför är det så lätt för rättsväseendet, samhället och privatpersoner att avfärda våldtäktsanklagelser som falska? Författarna diskuterar historien och den över fyra hundra år gamla tesen att våldtäkt är ”en enkel anklagelse att göra men svår att bevisa”, ett uttryck som myntades av den brittiska domaren Matthew Hale på 1600-talet och citerades i rätten ännu på 1980-talet. Denna tanke lever fortfarande kvar och är förmodligen en del av orsaken till att det finns såpass stor misstro till kvinnor som anmäler en våldtäkt. Många gånger går förövaren fri.

Men inte den här gången. År 2011 dömdes Marc O’Leary till 327,5 års fängelse för våldtäkt.

Jag hoppas att denna bok är ett steg i riktningen mot en stor förändring gällande våldtäktsdomar och upprättelse för offren. Jag hoppas att detta bara är början.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *