En blogg om böcker

Recensioner

Fågeln i mig flyger vart den vill

27 Nov , 2017, 10.00 zacfors

 

Fågeln i mig flyger vart den vill
Sara Lundberg
Mirando Bok

Det är sällan jag läser böcker som drabbar mig. Många tycker jag mycket om, till och med så pass att jag vill äga dem, men drabbar de mig? Nä. Det är något oerhört att bli drabbad. Det sätter närmast fysiska spår och sådan litteratur är sällsynt. Men i år har det faktiskt hänt två gånger. Först med Olivia Laings betraktelse av den egna ensamheten genom konsten. Den ensamma staden klarade jag bara av att läsa i kortare stycken. Laing klär av ensamheten med sina vackra enkla meningar och visar dess djup och banalitet. Att sträckläsa den var fysiskt omöjligt. Jag fick lägga ifrån mig den och gå omkring i rummet innan jag kunde fortsätta. Den andra boken som på kort tid har drabbat mig är Sara Lundbergs Fågeln i mig flyger vart den vill.

Sara Lundberg berättar historien om konstnären Berta Hanssons uppväxt på en gård i Jämtländ i början av 1900-talet. Det är ett liv som kretsar kring vardagens göranden och där den stora världen endast sipprar igenom då och då. Där finns en morbror som målar tavlor och där finns bygdens doktor som äger konst. Det är en skildring av sorg och förlust där en moder dör i tuberkulos och där tomheten efteråt gör något med hela familjen. I sin kärna är det en berättelse om att hitta hem även om det betyder att ge sig av. Att från tidig ålder veta om att en behöver något mer än det som går att få av grannskapet.

Det som är slående med boken, bortsett från det bitterljuva avskalade språket och de helt fantastiska bilderna, är att personerna får vara komplexa. Inte bara huvudpersonen utan även de som har mindre roller. Pappan tillåts vara både motsträvig och uppmuntrande, doktorn mystisk och kanske lite otäck men även stöttande och påhejande. Allt skildrat genom subtila bilder och texter som skapar nyanser som först knappt märks.

Att konstnärsöden blir bilderböcker är, om inte regel, så i alla fall inga undantag länge. I alla fall inte internationellt. Sedan millennieskiftet har bland andra Jean-Michel Basquiat (Radiant Child), Frida Kahlo (Frida) och så sent som förra året Louise Bourgeois (Cloth Lullaby) blivit bilderböcker. I Sverige har det fram tills nu varit varit skralare. Men med framgången för Sara Lundbergs Berta Hanssons-skildring (nominerad till Augustpriset) kommer vi med största sannolikhet snart få se flera svenska konstnärsliv som bilderböcker.

Det som gör Fågeln i mig flyger vart den vill unik i sitt sammanhang är att berättelsen inte vilar på ett känt namn. Berta Hansson är inte en av våra mer kända konstnärer och i det finns en stor frihet. För där tidigare nämnda böcker om konstnärer närmast är att betrakta som illustrerade biografier så står Lundbergs berättelse helt fri från förförståelse. Berättelsen och bilderna är i sig själva nog. Att flickan i berättelsen faktiskt bli konstnär i vuxen ålder får nästan ses som ett märkvärdigt sammanträffande. För så stark är Sara Lundbergs skildring av Berta Hansson barndom, den lever ett helt eget liv vid sidan av huvudpersonens egna konstnärskap.

Fågeln i mig flyger vart den vill må vara en bilderbok riktad till barn men är så oerhört mycket mer. Det är en berättelse om livet, om längtan och förlust, om konst och frihet. Allt skildrat med sådant djup att den bör kunna nå alla oavsett ålder. Att det också är ett porträtt av en konstnär skänker bara ytterliga dimensioner till berättelsen. Det skulle inte förvåna mig det minsta om vi kommer att få se en retrospektiv utställning av Berta Hanssons konst inom en snar framtid. För den här berättelsen har kraften att göra även det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *