En blogg om böcker

Betraktelser

Pappor i litteraturen

13 Nov , 2016, 19.45 Jessica

 

Farsdagen lider mot sitt slut, kanske har ni firat era pappor eller måhända firats själv? Kanske köpte ni rentav en bok i present, det gjorde jag åt min egen pappa i alla fall.

Även i litteraturen finns det gott om pappor, vissa är fysiskt frånvarande som Pippi Långstrumps pappa Efraim och andra snälla (och kanske rentav curlande?) som pappa Åberg. Karl-Ove Knausgård ägnar många sidor i sin självbiografiska romansvit Min kamp åt att göra upp med sin stränga och kalla pappa, medan Alex Schulman skrev sin roman med den Tove Jansson-klingande titeln Skynda att älska som en kärleksförklaring till sin gamla pappa. Jansson själv skapade såklart Muminpappan, ingen storfavorit i mina ögon där han alltid stänger in sig på sin kammare eller drar iväg familjen på äventyr om han själv känner för det.

Vilka minnesvärda pappor minns ni ur litteraturhistorien?

Läs också

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *