En blogg om böcker

Faktaböcker,Reportageböcker

Revolten, rörelsen, Refused

12 Aug , 2016, 16.15 Mathias Rosenlund

 

Tidigare i somras läste jag Patrik Viréns reportagebok Revolten, rörelsen, Refused (Alfabeta förlag, 2014) som handlar om Umeås straight edge-röresle och om hur den påverkade en hel generation svenskar. Mitt i rörelsen fanns hardcore-bandet Refused som bestod av ett gäng frustrerande tonåringar med starka åsikter om allt från köttproduktion till USA:s utrikespolitik.

Virén skriver att han egentligen inte hade tänkt sig en bok enbart om Refused utan om straight edge-rörelsen i sig, men ju mer han forskade i hur den hade uppstått och utvecklats, desto tydligare insåg han hur avgörande det som Refused gjorde och sa var.

Refused

Revolten är både skriven och formgiven på ett sätt som är tänkt att föra tankarna till gamla goda punk-fanzines. Prosan är inte särskilt spänstig, språket är slängigt och hade behövt mer redaktionellt arbete. Det som då är bokens förtjänst är att den fångar en berättelse som är viktig, och som ännu inte blivit berättad i bokformat.

Det som hände i och kring straight edge-rörelsen var avgörande inte bara för den generation svenskar som växte upp med svarta X på sina händer och som läste Noam Chomsky i stället för att supa sig fulla på lördagarna, utan det spred sig långt utanför Sveriges gränser, inte minst var det musiken som förenade människor länder emellan. Refuseds skiva The Shape of Punk to Come (1998) har blivit kallad en av de mest inflytelserika albumen genom tiderna.

Också politiskt hade rörelsen betydelse. Många unga introducerades till politik och varför det är viktigt att påverka det som händer i ens land. Hos många väcktes ett socialt samvete. En del av straight edge-rörelsen var aggressiv och våldsam, det förekom bl.a. vandalism och skadebränder av fabriker och lastbilar, men de flesta som deltog i rörelsen ägnade sig snarast åt ickevåldsaktivism.

Jag är uppvuxen i Vasa, och som tonåring i slutet av 90-talet fanns det inte mycket som var mer spännande än att Dennis Lyxzén, som hade varit frontfigur i Refused (de splittrades 1998), kom till stan för att ge en konsert med sitt nya band. Där satt vi på golvet i en liten källarlokal medan Lyxzén gav en akustisk konsert med The Lost Patrol-material. Det är ett bra minne, lite magiskt faktiskt, och jag har andra minnen av fler band från hardcore-Meckat Umeå som spelade i samma lilla källare i Vasa. Revolten, rörelsen, Refused fick mig att minnas många fina stunder under mina tonår, och jag misstänker att många andra i min generation skulle uppleva samma sak.

Läs också

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *