Litterarum

Det har återigen blivit oktober och i den akademiska världen innebär det Nobelpris, så även i den litterära. Förra årets pristagare var den belarusiska författaren Svetlana Aleksijevitj som med sitt monumentala verk över den sovjetiska människans uppgång och fall tog hem ära och åtta miljoner kronor. I år pekar mycket på att det är den japanska författaren Haruki Murakamis tur, i alla fall om vi ska tro spelbolagen. Oddsen från några av de större spelbolagen verksamma i Sverige ser Murakami som favorit med ett odds kring 5.00. Han är tätt följd av den syriska poeten Adonis, amerikanen Philip Roth och den kenyanska författaren Ngugi Wa Thiong’o. Thiong’o som av en händelse kommer att vara i Stockholm i slutet av oktober för Stockholm Literature.

Andra som flyter omkring i toppskiktet när oddsen får bestämma är Joyce Carol Oates, Péter Nádas, Amos Oz och Norges alldeles egna Jon Fosse. Att lita på vadslagningsbyråer är kanske inget jag skulle rekommendera, men att titta igenom en sammanställd lista av författare som enligt dem är aktuella för Nobelpriset är som att kliva rakt in i en mycket välsorterad bokhandel. Trots att Bob Dylan fortfarande placerar sig generande högt upp är resten av författarna av yppersta klass.

Bortsett från Jon Fosse är norden representerad av ytterligare två norrmän, novellisten Kjell Askildsen och hans yngre kollega Karl Ove Knausgård. Från Danmark lyfter spelbolagen upp deckarförfattaren Jussi Adler-Olsen som möjlig vinnare medan Finland kan stoltsera med två av sina finaste poeter, Sirkka Turkka och Tua Forsström. Med tanke på att det är närmare 80 år sedan priset tilldelades Frans Eemil Sillanpää är det kanske dags igen men tyvärr säger spelbolagens odds något annat.

Något som ligger Svenska Akademin till last är deras egna historia. Att titta på en lista av vinnare genom åren är en bländande vit och i högsta grad manlig upplevelse. Under lång tid delades priset mer eller mindre bara mellan Europa och USA och även om det under senare decennium har blivit betydligt bättre spridning så är statistiken fortfarande generande. För att inte tala om fördelningen mellan män och kvinnor. För även om Selma Lagerlöf var tidigt ute och vann 1909 var det fram till 90-talet endast sex kvinnor som hade tilldelats priset. 70- och 80-talet var helt utan kvinnliga pristagare men sedan hände något hände 1991. Nadine Gordimer var inte bara kvinna utan också Sydafrikan. Det var lätt att tro att den manliga europeiska dominansen nu var bruten men så var inte riktigt fallet. För även om det sedan 1991 är betydligt fler kvinnor än tidigare som får priset är det fortfarande framför allt Europa som dominerar.

Vi får se om den europeiska dominansen byggs ännu starkare efter årets tillkännagivande eller om den jämnas ut något. I skrivande stund vet vi heller inte riktigt ännu när vi får veta. Det är tradition att Svenska akademin drar på datumet för tillkännagivande men det brukar vara en torsdag. Vem som än vinner kan vi ändå glädja oss åt att ett intressant författarskap blir upplyft och diskuterat världen över, och det, om något, är nästan värt ett pris i sig.